Bingolottos ”uppesittarkväll”, långsändningen dagen före julafton, har blivit en tradition i många familjer.
I år leddes programmet av Lotta Engberg och Stefan Odelberg och blev en tittarsuccé.
Enligt TV4:s egen statistik hade programmet 2,6 miljoner tittare – det tredje bästa för en uppesittarkväll i programmets historia.
På Nyårsafton sänds Nyårsbingo som kommer att ledas av Lotta Engberg och Casper Janebrink - även det en tradition i många svenska hem.
Folkspel säljer, förutom Bingolotto, också Sverigelotten och har sedan starten skänkt drygt 16 miljarder kronor till barn och ungdomar i föreningslivet i Sverige. Enligt vd Hans Sahlin har dock den årliga summan krympt kraftigt över tid, bland annat på grund av minskad försäljning.
Höga omkostnader
Storhetstiden för Bingolotto, då Leif Loket Olsson var programledare, var på 90-talet och Bingolotto kunde ha miljonpublik.
I dag är den årliga utdelningen till idrottsföreningarna omkring 158 miljoner kronor, enligt Folkspels egna uträkningar.
Summan gäller efter att produktionskostnader, löner, marknadsföring och vinster räknats av.
– 183 miljoner kronor är den direkta föreningsbehållningen. Med det menas den behållning som föreningarna erhållit via konsumenternas köp, från föreningen direkt eller via prenumeration, där föreningen angetts som mottagare, säger Folkspels vd Hans Sahlin.
– Därutöver finns överskott kvar i Folkspel Ideell Förening – som delas ut till medlemsorganisationerna och/eller tillförs det egna kapitalet i Folkspel Ideell Förening.
Tjuvnyp – åt varandra
En annan lotterijätte som i marknadsföringen basunerar ut att de skänker en miljard kronor till ideella organisationer varje år, är Postkodlotteriet.
Folkspel gör själva jämförelsen dem emellan på sin hemsida och tjuvnypen är flera.
Där kan man bland annat läsa: ”Postkodlotteriet räknas också som ideellt men 4 procent av omsättningen går till det holländska ägarbolaget, och det är ganska mycket pengar på ett år. Vi på Folkspel ger tillbaka 100 procent av allt överskott till våra medlemmar”.
Baserat på omsättningen motsvarar Folkspels utdelningar till föreningarna 14 procent.
Hans Sahlin pekar själv på att det kostar att bedriva lotteriverksamhet, att konkurrensen på spelmarknaden är stor - och att storhetstiden på 1990-talet sedan länge är förbi.
– Det är inget hokuspokus på något sätt i detta, men det kostar. Du måste marknadsföra dig trots att du är en ideell organisation. Vi lägger 80–100 miljoner kronor i marknadsföring per år, men titta på Svenska Spel, titta på de stora drakarna som Betsson vi pratar om en miljard i investeringar. Hur fan ska du kunna stå upp i en total verksamhet där det finns ett spelutbud som är gränsande till sjukligt, frågar sig Hans Sahlin.
Skänkte en miljard
Postkodlotteriet omsatte enligt deras årsredovisning 3,6 miljarder kronor förra året. Bara i Sverige.
Av dessa gick en miljard kronor till ideell verksamhet – det motsvarar 28,5 procent på omsättningen att jämföra med Folkspels 14 procent.
Men, oavsett summa, är ingen av de två organisationerna helt ideella.
Folkspel skriver på sin hemsida att: ”Folkspels verksamhet leds av en ideell styrelse, bestående av ordförande och sex övriga ledamöter med tre suppleanter”.
En formulering som Folkspels ordförande Anders Rydberg själv blir förvånad över när vi kontaktar honom.
– Det var en intressant formulering, säger Rydberg och skrattar. Den formuleringen har jag inte tänkt på. Med ”ideell” skulle man kunna tro att det inte finns några arvoden i styrelsen, men det gör det.
Kort tid efter samtalet uppdateras hemsidan och ordet ”ideell” stryks.
Folkspels styrelse får totalt 227 000 kronor per år i arvode.
Postkodlotteriet: ”Fem gånger så mycket”
Postkodlotteriet marknadsför, precis som Folkspel, sina lotter via tv-program. I deras fall: Postkodmiljonären.
För att stå ut i konkurrensen krävs de hetaste namnen i programledarstolarna.
”Postkodmiljonären” leds exempelvis av Rickard Sjöberg. Han fakturerar Postkodlotteriet via sitt bolag Lionheart Performance. Bolaget omsätter cirka 4,5 miljoner kronor per år och har i dag ett eget kapital på nästan 13 miljoner kronor.
Bingolotto togs 2014 över av Ingvar Oldsberg, vars bolag fick 200 000 kronor per program – både tittarsiffrorna och biljettförsäljningen ökade kraftigt.
– Han har haft en helt avgörande roll. Han passar väldigt väl in i konceptet och den målgruppen som ”Bingolotto” traditionellt attraherar. Han har ett lättsamt sätt och han är lätt att tycka om. Han får folk att känna sig omhändertagna, sa marknadschefen på Folkspel, Henrik Lindroth, då.
Men 2017 fick Oldsberg sparken och hans efterträdare blev Rickard Olsson. Så här säger Olsson om den ideella framtoningen:
– Det finns en konflikt i att ha för stora omkostnader när man profilerar sig som väldigt ideell och har en hög svansföring. Man måste akta sig så det inte blir hyckleri och man måste kunna leverera på den höga svansföringen, annars faller korthuset.
Om lönerna säger han:
– Det är klart att det är bra betalt, men det är en osäker tillvaro också. Man har ju ettårskontrakt.
Postkodlotteriet drivs i Sverige av Novamedia Sverige AB.
Folkspel drivs och ägs av 72 riksorganisationer, alltifrån Dyslexiförbundet och IOGT-NTO, till Jägarnas Riksförbund. Organisationen startade 1991 och är partipolitiskt obunden.
Själva uppesittarkvällarna i tv har varit tradition i TV4 sedan 1995.
