Gunilla von Platens ord om mordet på bästa vännen

Entreprenören ger nu ut sina memoarer som skrivits i samarbete med Malin Roos, tidigare journalist på Expressen.

I boken skildras hennes liv, från de första åren i en kristen syriansk by i Turkiet fram till i dag där Gunilla von Platen är av landets mest framgångsrika affärskvinnor och mycket aktiv inom välgörenhet och filantropi.

Hennes namn är numera närmast självskrivet på societetsfester och tillställningar med näringslivstoppar och medlemmar av kungafamiljen.

Att övervinna sitt förflutna och lyckas

Expressen möter entreprenören och fyrbarnsmamman på kontoret intill Birger Jarlsgatan på Östermalm i Stockholm. Hon delar lokaler med sin syster Silvia som bland annat jobbar med fastigheter.

2017 sålde Gunilla von Platen sitt livsverk Xzakt Kundrelation. Företaget omsatte då 100 miljoner.

Köpare var riskkapitalbolaget Altor och en del av köpesumman (som är hemlig) återinvesterade hon i Xzakt och systerföretaget Transcom som finns i 20 länder.

I dag är hon ”en aktiv ägare” i bolagen, men har ingen operativ roll som vd eller liknande. Därför hinner hon ägna mer tid åt olika välgörenhetsprojekt, bland annat bygger man ett barnhem utanför Damaskus i Syrien.

Gunilla von Platen bjuder på kaffe, pepparkakor och smågodis. Det sistnämnda är hennes ”stora last”.

Sedan barnsben har hon strävat efter att prestera på topp. Hon lider av prestationsångest och ett ständigt behov av att söka bekräftelse. Framför allt hos sin mamma som hon i många år hade en väldigt svår relation med, där de inte kom överens utan alltid pratade förbi varandra.

– Min bakgrund har präglat mig mycket starkt. Jag insåg väldigt tidigt att jag kommer aldrig att få något gratis i livet, utan ska jag ha något får jag skaffa det själv, säger hon och konstaterar att hennes strävan efter framgång var en kombination av att övervinna sitt förflutna och bevisa att man kan lyckas trots sin bakgrund.

Mamman skjuten med fem skott

Familjens flykt till Sverige var dramatisk och började med att Gunillas mamma sköts med fem skott på en bröllopsfest. Den var kulmen på en blodig händelse när en 14-årig flicka, Gunillas kusin, rövades bort av en grupp beväpnade våldsmän.

I bakgrunden fanns en konflikt mellan muslimer och den kristna minoritet Gunillas familj tillhörde.

Mamman överlevde mirakulöst och flykten gick via Österrike och Tyskland.

Hela familjen hamnade så småningom i Grevegården i miljonprogrammets Göteborg. De trängde ihop sig i en lägenhet, åtta syskon, mamma och pappa, mormor och farmor.

Gunilla, som då hade ändrat sitt namn från det turkiska Günel, älskade sitt nya land. Familjen hade det knapert men sparade pengar genom att till exempel fylla hela badkaret med mjölk (levererat av en bonde med tankbil) som sedan kokades och syrades och blev till äkta yoghurt! 

I skolan fick Gunilla en vän, Veronica. De blev bästa vänner, verkligen bästisar. Upptäckte världen tillsammans. Tvillingsjälar säger hon. Från de yngre tonåren upp till vuxen ålder, då allt fick ett tragiskt slut.

– Vi var allt för varandra, vi gjorde allt som man gör första gången tillsammans. Jag gick aldrig och la mig utan att först ha pratat med Veronica på telefon. När jag hade tuffa kulturkrockar med min familj och bara ville fly, då blev Veronica mitt allt. Vi var som tvillingsystrar, förklarar Gunilla allvarligt.

Den dystra historien om Veronica Lins öde är väl utredd av rättsväsendet. Och många gånger genomlyst i medierna. Men den kallblodige mördaren har aldrig dömts.

Veronica, född Lindgren, reste på 1990-talet till Kina för att studera kinesiska. Hon extraknäckte som engelskalärare för kineser, och en av elever var You Lin, miljardär och kejsarättling.

Han var rasande över skilsmässan

De blev förälskade och gifte sig, men det var inget lyckligt äktenskap. De fick en son 1999, men levde inte som en familj. Veronica hade flyttat hem till Högsbo i Göteborg och bodde där med pojken. Hon ville skiljas.

Men Veronica fick inte leva och se sin son växa upp. En dag i mars 2003 hittades hon död, mördad med ett stickvapen, i en lägenhet som låg direkt under föräldrarnas bostad. Hon blev bara 31 år.

En månad senare påträffades lägenhetsinnehavaren, en kinesisk man, mördad, styckad och nedgrävd under en balkong på bakgården.

Misstankarna riktades snabbt mot Veronicas make, den stenrike You Lin. Han häktades i sin utevaro och var internationellt efterlyst, misstänkt för att ha anstiftat mordet på Veronica. Motivet skulle vara hämnd för skilsmässan och bråk om vårdnaden av barnet. Veronica hade även träffat en ny pojkvän.

You Lin höll sig undan rättvisan fram till november 2014, när han greps på en flygplats i Storbritannien och fördes till Sverige.

I den första tingsrättsförhandlingen dömdes You Lin till livstids fängelse och utvisning för att ha lejt en torped att mörda Veronica.

Men eftersom en nämndeman obetänksamt twittrat om fallet ansågs hen som jävig, så rättegången fick tas om. Den andra gången ansåg domstolen inte att åklagaren kunde bevisa att You Lin verkligen beställt mordet.

Han släpptes på fri fot och försvann. Åklagaren överklagade till hovrätten, men hittills har målet inte kunnat prövas i den högre instansen. Orsak: Svenska myndigheter vet inte var You Lin befinner sig.

– Han har blivit kallad, men han kommer aldrig sätta sin fot här igen, säger Gunilla von Platen med en djup suck.

Skuldkänslor och ångest

Saknaden efter Veronica är fortfarande stor, lika stor som vreden och besvikelsen över att de skyldiga går fria.

– Det som skedde är det mest vidriga man kan tänka sig. När Veronicas mamma ringde mig och sa att Veronica var försvunnen sa jag direkt: Ring polisen.

Sannolikt blev Veronica intvingad i grannlägenheten på väg hem från skolan den där eftermiddagen. Hennes mamma hörde ett gallskrik i trapphuset vid 15.30. Men mamman trodde det var barn som lekte.

– Det var Veronicas sista skrik, säger Gunilla von Platen.

Efter väninnans tragiska död flydde hon in i jobbet för att dämpa ångesten. Frågorna om hon själv kunnat göra någon för att hindra katastrofen plågade henne, och skuldkänslorna följde med länge.

De dramatiska händelserna har format henne som person. Kanske gjort henne mer hårdhudad.

– Inget skrämmer mig i dag. Har man upplevt både det som hände min mamma och min bästa vän och tvillingsjäl som blev mördad, ja då vågar man det mesta, utbrister Gunilla von Platen.

Mamman och Gunilla hade länge ett minst sagt ansträngt förhållande. Det handlade om kulturkrockar – den gamla syrianska traditionen där flickor gifts bort unga och förväntas bo hemma hos föräldrarna tills en lämplig gemål dyker upp, versus Gunillas önskan att få göra samma saker som jämnåriga svenska tjejer och förverkliga sina egna drömmar.

I dag har de återförenats och står varandra nära. Men det tog många år.

– Vi har verkligen försonats hela familjen och min mamma säger: ”Vi förstod inte bättre, du var ju så försvenskad och vi tänkte att om du gifter dig och skaffar barn, då blir det ordning och reda”.

”Jag är tuff mot mina barn”

Gunilla har själv i dag fyra barn ihop med maken Alfred von Platen. Hon försöker uppfostra dem med strama tyglar vad gäller pengar. Det är inte så att barnen överöses med presenter, allt det där som Gunilla själv inte kunde få som barn.

– Jag skulle ju kunna ge dem för att kompensera att jag inte fick själv. Men sån är inte jag, och inte min man heller. Min drivkraft har aldrig varit pengar, utan att hela tiden göra saker bättre, prestera mer, säger hon och fortsätter:

– Jag är tuff mot mina barn och säger att de måste förtjäna de här sakerna de vill ha. De måste ha drivkrafterna. Om jag skulle ge dem allt, då kommer jag att fördärva mina barn.

Ett av Gunilla von Platens hjärteprojekt är Little Angel. Det är ett barnhem i Syrien som hon är med och bekostar och bygger upp.

Det började med att hon såg bilder från kriget och skildringar av IS-terroristernas övergrepp mot yazidier, kristna och andra i regionen där hon själv har släktingar.

– Jag kände att jag går under om jag inte gör någonting, jag måste verkligen göra allt utifrån mina förutsättningar.

Via en journalist fick Gunilla kontakt med rätt personer som kunde hjälpa till att förverkliga barnhemsprojektet. Det ledde till ett möte med patriarken som är de kristna syrisk-ortodoxas överhuvud i Damaskus.

Nu byggs, utan fördyrande mellanhänder, barnhemmet utanför Damaskus med plats för hundra barn på en tomt som en belgisk hjälporganisation överlät (för en krona). Little Angel ska vara inflyttningsklart till sommaren. Bakom projektet står stiftelsen 100 procent som Gunilla von Platen grundade 2006 ihop med näringslivsprofilerna Douglas Roos och Mats Qviberg.

De olika välgörenhetsprojekten är i dag en allt större del av Gunillas liv. På sikt är det kanske det hon vill ägna sig ut. Filantropi, som Bill Gates och hans fru Melinda.

– Den dag jag säljer av, då är det mer välgörenhet som gäller. Men också att stötta fler entreprenörer. Jag kommer inte att starta några fler företag från grunden, det är oerhört tungt. 

Fotnot: ”Draken i rummen” släpps måndag 10 februari.