Karin Lennmor
Jag misstänker att det fullständigt stormar bakom slottsmurarna, trots att hovet och drottning Elizabeth vill ge sken av att allt är frid och fröjd, att alla är glada och överens.
Tror ni verkligen på detta kungliga samförstånd, att alla är nöjda och belåtna? Jag tror snarare den här kungliga bomben föregåtts av bråk, skrik, tårar, smäll i dörrar… precis som i alla vanliga familjer. Inte alls så här lugnt, moget och vuxet som man nu vill framhäva.
Stackars 93-åriga drottning Elizabeth, hon led nog i tysthet en vecka, innan besked om barnbarnet Harrys framtid gavs i går.
Jag själv led också med drottningen, hur mycket ska en gammal dam behöva utstå? Hon har en skröplig, sjuk gammal make, prins Philip 98 år. Hennes näst äldste son Andrew skämde ut sig och blev fråntagen sina kungliga uppdrag på senhösten, efter sin obekväma vänskap med den amerikanske sexförbrytaren Jeffrey Epstein.
Och så nu – Elizabeths älsklingsbarnbarn Harrys och hans fru Meghans svek och sorti ur kungahuset.
”Efter flera månader av samtal och diskussioner är jag glad över att vi tillsammans har hittat en konstruktiv väg framåt för mitt barnbarn och hans familj. Harry, Meghan och Archie kommer alltid att vara älskade medlemmar av familjen.” sa drottning Elizabeth i en kommuniké från hovet.
Hon avslutade uttalandet med:
”Det är min familjs förhoppning att dagens överenskommelse ger dem chansen att börja bygga ett lugnt och fridfullt nytt liv.”
Pyttsan! Dessa snälla, tillrättalagda ord är bara till för att visa upp en enig fasad! Gjuta lite olja på vågorna, lugna de minst sagt uppretade britterna och göra alla glada och nöjda.
Meghan for i väg till den inhyrda lyxherrgården North Saanich i Kanada redan häromveckan och Harry lär snart följa efter. Lite omtumlade är de kanske, men numera fria att leva ett betydligt vanligare liv.
Paret förlorar sina kungliga titlar, men fortsätter vara hertigpar av Sussex. Harry blir också av med sina militära grader, men finns fortfarande med i tronföljden.
Dessutom tvingas Harry och Meghan nu betala tillbaka 31 miljoner kronor för renoveringen av deras hus i Windsor.
Nu går det ju ingen nöd på dem ekonomiskt. Så sent som i höstas fick Harry en ”dusör” av pappa prins Charles, en nätt liten penninggåva på 30 miljoner kronor. Och Meghan har själv blivit mångmiljonär på tv-avsnitten av ”Suits”. Experter tippar dessutom att paret nu kan bli attraktiva PR-ansikten för starka varumärken som Google eller Apple.
Jag kan känna mig lite störd på den här nya kungliga trenden, att vilja kunna äta upp den kungliga kakan men ändå ha den kvar. Att bestämma sig för att vara deltidskungligheter. De här tendenserna ser man just nu överallt i de europeiska kungahusen.
Vår egen prinsessa Madeleine flyttade ju från Sverige och representationsplikterna för flera år sedan och lever nu ett någorlunda vanligt – fast förmöget – familjeliv i USA. Och vår egen kung underlättade för nästkommande generationen, barnbarnen, genom att utesluta dem från kungahuset.
I Danmark har prinsarna tagit deltidsledigt. Kronprins Frederik och kronprinsessan Mary bor denna vinter i Verbier i Schweiz. Barnen har börjat i den välrenommerade internatskolan Lemania-Verbier International School.
Och prins Joachim har tagit med sig familjen till Paris. Nu väntar ett helt nytt liv – långt ifrån strålkastarljuset Joachim ska gå på en avancerad utbildning vid École Militaire i Paris i över ett år.
Deltidsprinsar och prinsessor som själva väljer var, när och hur de ska vara kungligheter kommer vi att se mycket mer av i framtiden.
Ett tecken i tiden, men ganska tråkigt för oss som gillar kungahusen och dessutom tycker de har en symboliskt viktig PR-roll att spela.