Därför har frågan om gula kort blivit viktig

Är vi på väg mot fler fällande domar gällande matchfixing och organiserat spelfusk? Hovrätten ändrade den tidigare, i tingsrätten, friande domen mot den fd AIK-spelaren. Givande av muta. Inte ett grovt brott (villkorligt och dagsböter).

Positivt för de åklagare och poliser som jobbar med dessa fall, att deras arbete ger resultat.

Det är också en klar signal utåt, mot aktiva och organisatörer. Den här typen av handlingar accepteras inte, oavsett klassen på brott.

■ ■ ■

Var nyligen inbjuden till lunchseminarium om matchfixing. Tight schema, men otroligt intressant höra föreläsare som jobbar med frågan specifikt på daglig basis. Så ska branschträffar vara i stället för dagskonferens där man försöker få in en tiokampstävling. 

Blir aldrig bra. Men informationen jag delgavs gjorde mig fundersam efteråt:

Branschens egen organisation (IBIA) rapporterar om två ”Suspicious alerts” (misstänkta fall) inom svensk fotboll 2019 samtidigt som Svenska Fotbollsförbundets representant meddelade att man har över 40 ”misstänkta incidenter”.

Aktörerna kanske klassificerar olika, men skillnaden är inte acceptabel.

En av branschens duktigaste i sakfrågan hävdar bestämt att det är viktigt att sidoprodukter (gula kort, hörnor mm) finns på reglerade marknaden. Då har man klar koll eftersom det är lättare upptäcka fusk på oddskänsliga produkter. Licensierade bolag kan tidigt slå larm. 

När myndighetsansvarig avfärdar detta med att fuskarna lägger lägre insatser för att inte bli upptäckta så visar det okunskapen om att det inte är insats utan beteendemönster som är ledstjärna i jakten på spelfusk!

Alla talar om svenska spelobjekt. Har full förståelse för att fotbollsförbundet gör det. Får – och ska inte moraliskt – urholka sporten. Men politiker och ansvarig myndighet?! Ett misstänkt fall av spel på gula kort i svenska division två ska ju inte prioriteras före stor organiserad matchfixing av utländska objekt.

Om spel på utländska, uppgjorda, matcher läggs hos svensklicensierade bolag så begås ju brotten i Sverige och drabbar bolag och kunder. Höj blicken!

■ ■ ■

Det som är mest oroande med kampen om matchfixing på svenska spelmarknaden är att styrande verkar vilja ha kvar positionerna från ”monopoltiden”. ”Vi mot dem” lever sannerligen kvar. Information utbytts inte på ett sätt som borde vara normalt.

Fotbollsförbundet förlitar sig uteslutande på samarbete och information från Svenska Spel. Största aktören, ja, men likväl uteblir majoriteten av omsättningen, som övriga spelbolag har.

Svenska Spel är inte med i nämnd branschorganisation (IBIA) som internationellt sammanställer misstänkt spelfusk. Ej heller i den inhemska branschorganisationen (BOS) för onlinespel, med samma frågor på agendan.

Politiker och myndighet pratar bara om ”svenska spelobjekt”. Utgångspunkt och prioritering måste ju vara att vidden av bedrägeriet som begås – när det görs på svenska spelmarknaden.

Information, rapporter och underrättelsematerial i jakten mot organiserat spelfusk från den svenska spelmarknaden blir aldrig fullständigt! 

Alltid pusselbitar som saknas. Följden blir ju att polis och åklagare inte får en helhetsbild från spelet. Får de bestämmande rätt statistik och beslutsmaterial?

■ ■ ■

Nu kanske ni förstår varför den ”fula ankungen”, spel på gula kort och hörnor, blivit så viktig.

Det är något man kan åtgärda med ett snabbt beslut och hänvisa till – åtgärder mot matchfixing.

Det är klart svårare få branschen att samarbeta på ett effektivt sätt. Det får man inte beröm för heller.