Övervikt hos barn – så kan du hantera det som förälder
Övervikt och fetma hos barn kan leda till belastningsskador och ökad risk för sjukdomar senare i livet.
För att förebygga problem kopplade till vikt är det bra att förändra kost- och motionsvanor så tidigt som möjligt.
I den här artikeln förklarar två överviktsforskare varför en del barn bli överviktiga, krossar fördomar och delar med sig av tips för en sundare livsstil.
Det finns en föreställning om att ett barn som har ett högt BMI får för mycket kakor och chips, och samtidigt rör sig för lite. Det behöver inte vara fallet. Rörelse och matvanor spelar roll för vikten, men det finns många exempel på syskonskaror där barnen äter samma saker och rör sig ungefär lika mycket och ändå har olika mycket kroppsfett.
Det beror på att övervikt också påverkas av genetik.
Barn som är överviktiga har kroppar som är bra på att lagra fett – något som historiskt sett varit en fördel i tider av svält, förklarar Erik Hemmingsson, överviktsforskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.
– Vissa barn kommer vara sårbara när det gäller viktökning. De lagrar energi väldigt effektivt, och de blir överviktiga i den miljön vi lever i. Det kan ses som en sjukdom som ofta överförs från en generation till en annan. 30 till 40 procent är genetiskt, men vi ärver också mat- och motionsvanor och andra livsstilsfaktorer från våra föräldrar, säger Hemmingsson, som specialiserat sig på uppväxtfaktorer och övervikt.
Vi har dragit ett på tok för stort likhetstecken mellan övervikt och ohälsa. Det gör mig vansinnig, och då är jag ändå överviktsforskare.
När det kommer till kost och rörelse tycks socioekonomiska faktorer spelar roll. Det har konstaterats att övervikt är vanligare hos barn som bor i mindre välbärgade områden. Rapporter visar att övervikt hos barn i utsatta områden fortsätter att öka, medan utvecklingen i övrigt planat ut de senaste tio åren.
– Det är någonting i den sociala strukturen som driver på övervikt. Det kan vara så att i starkare områden är man medveten om och prioriterar hälsa mer än i utsatta områden. Föräldrarna i mer utsatta områden har kanske inte samma resurser att ge sina barn nyttig mat hela tiden, de har inte samma tid och möjlighet att motionera och träna. De som lever mer utsatta liv har också högre stressnivåer, vilket påverkar fettinlagringen säger Erik Hemmingsson.
Sjukdomsrisken hos barn med fetma och övervikt
Många barn som är överviktiga mår bra och besväras inte av sin vikt. De är pigga och rör på sig utan problem. För andra barn kan övervikten bli fysiskt besvärlig: En del får problem med smärta i knän, rygg eller fötter. De kan ha svårt att röra på sig, ha dålig kondition. Det är inte ovanligt att barn med övervikt snarkar, vilket i sin tur stör nattsömnen.
Barn med övervikt och fetma
Källa: WHO, 1177 Vårdguiden.
Risken för diabetes typ 2, cancer och hjärtproblem är förhöjd hos personer med övervikt, men insjuknandet sker i så fall senare i livet.
– Man kan ibland se väldigt tidiga markörer av sjukdom hos barn med kraftig övervikt., säger Erik Hemmingsson och tillägger:
– Men man ska komma ihåg att alla överviktiga inte utvecklar ohälsa, och alla smala är inte hälsosamma. Vi har dragit ett på tok för stort likhetstecken mellan övervikt och ohälsa. Det gör mig vansinnig, och då är jag ändå överviktsforskare. Ja, det finns risker. Men det finns också risker med att inte röra ordentligt på sig eller må dåligt psykiskt, men det syns ju inte.
Hur pratar man med sitt barn om övervikt?
Hur förklarar man för ett barn att det är överviktigt? Hemmingsson menar att det är en svår fråga, och inget som ska göras lättvindigt.
– Det är aldrig lätt att styra över sin vikt, men som barn är det inget man ska behöva tänka på överhuvudtaget.
Om övervikten ”upptäcks” under ett besök hos skolsköterskan, menar Hemmingsson att det i så fall är föräldrarna som ska kontaktas.
– Det kan bli väldigt fel om man säger till ett barn att det är överviktigt. Det kan sätta i gång massor av problem hos barnet. Jag tycker inte att vårdpersonal ska prata om att ett barn har en övervikt om inte föräldrarna är närvarande. Frågan är om barnet ens ska vara med, det är nog betydligt bättre att prata med föräldrarna enskilt.
Det är inte konstigt att många föräldrar reagerar med ilska, skam och frustration när personalen på BVC eller skolsköterskan hör av sig för att prata om BMI och viktkurva. Det är ett laddat ämne, menar Erik Hemmingsson, där både barn och föräldrar kan bli skam- och skuldbelagda och barn kan utveckla konstiga ätbeteenden och regelrätt psykisk ohälsa, som ätstörningar.
– Det finns väldigt strikta riktlinjer när det kommer till vikt och samhället är ganska på hugget när det gäller att mäta vikten. Men att skuld- och skambelägga barn eller föräldrar är helt fel väg att gå. Det är korkat att moralisera kring det. Barnen har inte gjort något fel och föräldrar gör så gott de kan – det är min grundinställning. Oftast är det ju inte brist på information som är problemet, utan det är ju främst hur vår miljö har förändrats de senaste 30-40 åren, säger han.
Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap och docent i pediatrisk vetenskap, vid Uppsala universitet och Karolinska institutet, är av liknande åsikt. Hon har forskat om barnfetma i 20 år och är en av landets främsta experter i ämnet:
– Vi pratar inte vikt och BMI alls inom behandlingen jag jobbar med. Vi jobbar med bra vanor som gör att man mår bra i kroppen.
Viktkurva och BMI hos barn
Källa: Rikshandboken barnhälsovård
I stället förespråkar hon något som kallas för föräldrakontroll: att man som förälder går in och styr om vanorna i hushållet utan att egentligen prata med barnet om vikt. Däremot är det bra att involvera andra vuxna i barnets närhet i vad man gör, som mor- och farföräldrar, skolsköterskan, förskolan och föräldrar till barnets kompisar.
Tjock = dålig självkänsla?
Det finns studier som visar på en koppling mellan övervikt och psykisk ohälsa, som depression och ångest, hos både vuxna och ungdomar. Orsaken bakom tros kunna vara både psykologisk och fysiologisk. Stress, oro och depression kan förändra matmönster och resultera i ökad aptit, men också påverka kroppens förmåga att bränna fett. Det i sin tur kan leda till övervikt.
Övervikt kan också resultera i nedstämdhet och dålig självkänsla. Något som inte är så konstigt:
– Ur ett psykosocialt perspektiv kan man säga att överviktiga barn placeras i ett fack som de inte har bett om. Folk tror att den som är tjock är ful, dum, korkad och karaktärssvag – alla de negativa stereotyperna som vi har kring övervikt, och som är brutalt jobbiga att gå och bära på, säger Erik Hemmingsson.
– Att man mår dåligt psykiskt är en av våra största hälsoutmaningar i dag, särskilt bland barn och ungdomar.
Därför menar Erik Hemmingsson är att föräldrar, skol- och vårdpersonal bör vara försiktiga när de pratar med barn om övervikt.
– Jag tycker inte att man ska undvika ämnet vikt helt och hållet, men det hjälper ingen att hetsa om det. Det kan bli extremt fel. Det kan räcka med en enstaka kommentar om vikten, så utvecklar de en ätstörning i stället. Det störda beteendet kring vikt och utseende börjar väldigt tidigt nu för tiden. Det är bättre att fokusera på kosten och motionen som hälsofrämjande insatser oavsett vikten. Om man har sunda vanor behöver inte vikten vara ett större problem.
Kan överviktiga barn gå ner i vikt?
En mindre övervikt kan planat ut av sig själv när barnet växer. Därför är det sällan man pratar om överviktiga bebisar eller tvååringar. Men mycket handlar om hur mycket övervikt barnet bär på, förklarar Nowicka.
– Ju högre grad av överskott av fettvävnad på kroppen desto mindre är sannolikheten att det växer bort av sig själv. Barn som ligger två eller tre linjer över på viktkurvans medellinje är chansen att det växer bort väldigt liten. Om en förälder eller två har övervikt eller fetma är chansen ännu mindre, säger hon.
Forskning visar att barn som får professionell hjälp att gå ner i vikt när de är små har en stor chans att bibehålla en lägre vikt på lång sikt – det vill säga att viktkurvan planar ut. Enligt Paulina Nowicka är chanserna som bäst om barnet är i fyraårsåldern. Trots det är de vanligast att barn remitteras för övervikt i tolvårsåldern. Det är aldrig för sent att förbättra sina vanor, men forskare på området är ense om att det är svårare att motivera en tonåring att börja röra sig eller äta mer grönsaker än ett litet barn.
– Det är en större utmaning med tonåringar, som har egna fickpengar och starka viljor, förklarar hon.
Så hur kan man som förälder hjälpa ett barn som har övervikt?
Motion är viktigare än siffran på vågen
Som förälder är det viktigt att se till att barnet rör på sig, ju tidigare desto bättre.
– Barn som har övervikt kanske inte utvecklar balans och rörlighet som andra barn. De blir lite klumpigare, vilket gör det svårare för dem att vara med på gympan senare. Därför är det viktigt att barn börjar tidigt att röra på sig, säger Paulina Nowicka.
– Det är extremt bra för vår hälsa att röra på oss, men det här är inget barn lär sig på egen hand. Som förälder bör man försöka föra in motion och rörelse som något lustfyllt, som barnen kan lära sig att tycka om. Vissa barn kommer inte tycka att det är jättekul att gå ut och röra på sig, utan man kommer behöva kämpa lite för att komma dit, säger Hemmingsson.
Han håller fram vardagsmotion som det lättaste, och billigaste alternativet:
– Man behöver inte krångla till det. Varje unge behöver inte bli en Zlatan, det räcker att gå ut och promenera tillsammans då och då eller cykla till och från skolan. Uppmuntra det som barnet gillar. En del barn gillar fotboll, andra att klättra i träd och vissa tycker om att simma. Har man ett barn som hellre spelar tv-spel än går ut kan man kanske hitta ett interaktivt spel som hjälper dem att komma i gång.
Det kan ta ett tag för barnet att hitta en aktivitet som känns rolig, och därför är det viktigt att man som förälder har tålamod. Om barnet har skolidrott kan det vara bra att be idrottsläraren om tips på aktiviteter som passar, både utifrån intresse men också kroppsbyggnad. Ett överviktigt barn kanske inte kommer bli bäst på att hoppa häck eller snabbas på 60 meter, men kan ha en fallenhet för aktiviteter som kräver styrka.
KOST: Bantning och överviktiga barn
Att sätta sitt barn på en strikt diet eller bantningskur är inte en bra idé. Dels för att det sällan ger hållbara resultat, men också för att barnet riskerar att gå miste om viktiga näringsämnen.
– Barn är inte små vuxna. Vuxna kan prova 5:2 eller LCHF, men det avråder vi starkt att barn ska göra. Det måste ha en varierad och balanserad kost, säger Paulina Nowicka.
Rekommendationerna för barn är allsidig kost. Hemlagad mat som i så stor utsträckning som möjligt är gjord på färska råvaror är bra, menar Erik Hemmingsson. Nyckelhålsmärkta produkter är också ett bra val.kost – en tredjedel kolhydrater, dito grönsaker och protein. Hemlagad mat som i så stor utsträckning som möjligt är gjord på färska råvaror är bra, menar Erik Hemmingsson. Nyckelhålsmärkta produkter är också ett bra val.
Om barnet inte blir mätt kan man behöva komplettera med mer grönsaker.
En annan sak att fundera över i matsituationer är hur stressad man är, och om man kan göra något åt det. Det finns nämligen belägg för att barn med stressade föräldrar äter mer:
– Vi vet att det finns en mycket stark koppling mellan stress och fetma. Det finns studier som visar att framför allt mammor som är stressade har svårt att läsa av barnens hunger och mättnadskänslor. Är man själv stressad är man så fokuserad på sig själv att man inte kan läsa av andra människor lika bra, inte ens de man älskar, säger Paulina Nowicka.
LÄS MER: Erik Hemmingsson: Därför fungerar det inte att banta
KOST: Godisförbud och lågaffektivt bemötande
Även om det är svårt att stå emot tre-för-två-erbjudanden på chokladbitar eller en pizza på fredagskvällen är det bra att försöka reglera intaget av ultraprocessad mat. Varken han eller Paulina Nowicka tycker att man ska prata om förbud.
– Det finns inga patentlösningar. Vilka gränser man sätter måste föräldern komma fram till själv. Om barnet hela tiden vill ha glass och godis kanske man måste vara hårdare i sin gränssättning, men om det inte är ett problem behöver man kanske inte sätta så många gränser alls. Barn är väldigt olika, säger Erik Hemmingsson och framhåller igen att man gör så gott man kan.
– Det viktigaste är att det inte finns några förbud. Det ska inte finnas skam och skuldkänslor kopplat till maten. Man behöver inte prata med små barn om nyttig och onyttig mat, men som förälder ska man erbjuda nyttigare alternativ. Prata hellre om vardagsmat och ”sällanmat”, säger Paulina Nowicka och ger exempel på hur man kan resonera kring godsaker:
– En gränssättning kan vara att ge barnet en liten vaniljglasspinne i stället för en glasstrut – det kan gå 20 pinnar på en sådana. Då blir barnet glad samtidigt som kaloriintaget inte blev så stort.
Enligt Paulina Nowicka är det viktigt att ha ett lågaffektivt bemötande: Att skapa struktur, få barnet att känna sig delaktig och förbered:
– Innan man går och handlar kan man säga ”I dag ska vi inte köpa godis utan bara handla det vi behöver till middagen och frukostbröd med nyckelhålet”. Om barnet ändå frågar om godis kan man distrahera genom att be det hjälpa till att hitta bröd med nyckelhålet på.
Om man har ett barn som blir hungrigt innan maten kan man låta det välja mellan exempelvis två sorters frukter.
– Står man och förbereder maten kan man också säga: ”Jag vet, jag är också hungrig, men snart är det mat. Vill du hjälpa mig att skära grönsaker?” och sedan erbjuda en morotsstav, säger Nowicka.
Vård för överviktiga barn
Hur ser möjligheterna ut att få hjälp av vården?
2011 startade Paulina Nowicka Mer och mindre, en studie som undersöker olika behandlingsalternativ för överviktiga förskolebarn i Stockholm, där fokus ligger på föräldrastöd. Kontrollerna visar att det gett bra resultat, men i dag finns det ingen nationell vårdplan för överviktiga barn.
Dock framhåller Nowicka att det går att få bra hjälp bara föräldrarna vågar ta steget.
LÄS OCKSÅ: Forskare varnar: Sluta skuldbelägg överviktiga barn
– Man bedöms som en dålig förälder som låtit barnet bli ”fet”. Men när de faktiskt börjar med behandling kan de bli dubbelbestraffade, för att samma personer säger ”Men ska hon verkligen gå ner i vikt, hon som är så fin”, säger Paulina Nowicka.
– Har man ett barn som är under sex år ska man vända sig till BVC, det finns väldigt bra stöd om man har frågor om matvanor och rörelse. Kommer man på BVC fram till att barnet har fetma blir man remitterad till en specialistmottagning som har olika program. Det finns lokala skillnader, men den allmänna kunskapen är god.
