På torsdagen frikände Stockholms tingsrätt Cherrys tidigare vd Anders Holmgren i målet där han åtalats för grovt insiderbrott efter ett aktieköp i mars 2018. Redan på fredagsmorgonen överklagade Ekobrottsmyndigheten och chefsåklagaren Thomas Langrot.
”Jag anser att tingsrätten har kommit till en felaktig dom, helt enkelt”, säger han till Di.
Målet handlar i grund och botten om den information som Anders Holmgren hade när han den 23 mars 2018 lade en köporder på 200.000 aktier i Cherry, för vilka han betalade knappt 12 miljoner kronor.
Av utredningen framgår att han bland annat hade tillgång till månadsrapporter för januari och februari, vilka inkluderade finansiell information avseende intäkter och resultat för samtliga affärsområden. När det senare även fanns preliminära siffror för mars valde Cherry att gå ut med en positiv vinstvarning som skickade upp aktiekursen 12 procent under efterföljande handelsdag, vilket väckte misstankar kring vd:ns vältajmade aktieköp.
Men enligt tingsrätten har åklagaren inte lyckats bevisa att den information som Anders Holmgren hade – primärt siffrorna för januari och februari – var kurspåverkande, varför åtalet ogillas.
Den nu avgörande frågan är vad som utgör kurspåverkande information. Anders Holmgren har i tingsrätten drivit linjen att marknadens förväntningar är en avgörande faktor i den bedömningen, det vill säga att informationen måste avvika från förväntningarna för att vara kurspåverkande.
I den delen har en analytiker på Redeye lämnat en utsaga om att Cherrys försäljning under januari och februari låg något under hans egen prognos, varför den inte borde ha påverkat aktiekursen om den offentliggjorts.
Åklagaren har i stället valt att jämföra med hur det såg ut under motsvarande period föregående år, och pekat på att Anders Holmgren visste att Cherry gick bättre 2018 än 2017, samt på att Anders Holmgren visste att Cherry låg över sin interna budget.
”Enligt Nasdaqs regelverk är analytikers förväntningar inte avgörande för en bedömning om det är fråga om insiderinformation, utan man måste göra en självständig bedömning av den information som Anders Holmgren hade vid sin handel sett utifrån vad bland annat Cherry offentliggjort tidigare och den mycket positiva utveckling som skett i bolaget under början av 2018. Analytiker har inte facit, men det hade Anders Holmgren”, säger chefsåklagaren Thomas Langrot.
Anders Holmgrens försvarsadvokat Olle Kullinger tycker att tingsrättens friande dom är ”en väldigt naturlig följd av det regelverk som råder”, och anser att åklagaren är ute och cyklar vad gäller vilken betydelse marknadens förväntningar har vid bedömningen av vad som är kurspåverkande information.
”Åklagaren har gått till åtal med den uttryckliga ståndpunkten att han inte behöver bry sig om uppfattningar om marknadens förväntningar, utan att det räcker med att jämföra med föregående år. Den här frågan har jag tagit med ett antal analytiker, och alla har svarat att det inte finns något som helst stöd för att det skulle fungera på det sättet”, säger Olle Kullinger till Di.
Han pekar på att en aktie kan stiga trots att ett bolag presterar sämre än under föregående år, så länge bolaget presterar bättre än analytikernas förväntningar.
”Åklagaren har väckt åtal och drivit ett 'case' som enligt min uppfattning är i strid mot vedertagen finansiell vetenskap.”
Tycker du att EBM har bristande förståelse för hur börsen fungerar?
”Åklagaren har väckt ett åtal med det uttryckliga påståendet till oss att han inte behöver beakta uppfattningar om marknadens förväntningar när han ska bedöma om en information är kurspåverkande. Utifrån det kan du dra dina egna slutsatser om det återspeglar hur börsen fungerar.”
Enligt Thomas Langrot är Cherrymålet av principiell betydelse där ett slutligt frikännande kan få konsekvenser för EBM.
”Det skulle göra att det blir väldigt svårt att driva mål gällande insiderbrott. Det kan leda till att vi inte väcker åtal och i stället överlämnar förundersökningsprotokollet till Finansinspektionen som kan köra en sanktionstalan med lägre beviskrav”, säger han, med hänvisning till att Finansinspektionen numera har möjlighet att väcka talan om administrativ sanktion vid Stockholms tingsrätt för regelöverträdelser.
